Varför är de i krig med oss?

Av Patrick J. Buchanan, 12/1 2010

”Vi är i krig. Vi är i krig mot al-Qaida, ett våldets och hatets nätverk med lång räckvidd som anföll oss den 11/9, som dödade nästan 3.000 oskyldiga människor och som planerar att slå till mot oss igen.”

Så rensade Barack Obama luften angående huruvida vi är i krig, och med vem och varför.

Efter hans yttrande, under en Vita huset-briefing med National Security Council-rådgivaren John Brennan, ställde Helen Thomas en uppföljningsfråga till vilken vi nästan aldrig hör ett svar:

Varför är al-Qaida i krig med oss? Vad är deras motivation?

Det var Usama bin Ladin själv, i sin krigsförklaring 1998, publicerad i London, som angav al-Qaidas skäl till krig:

För det första, den amerikanska militära närvaron på Saudiarabiens vördade mark. För det andra, amerikanska sanktioner orsakande fruktansvärt lidande hos det irakiska folket. För det tredje, amerikanskt stöd till Israels fördrivning av palestinierna. ”Alla dessa brott och synder begångna av amerikanerna är en tydlig krigsförklaring mot Gud, Hans Sändebud och muslimerna”, sade Usama.

Han påbörjade sin fatwa citerande Koranen: ”När de helgade månaderna gått till ända skall ni döda avgudadyrkarna, var ni än träffar på dem; tag dem till fånga och belägra dem och ligg och vänta på dem vid varje bakhållsplats.”

För Usama så var det vi som startade kriget. Muslimerna, ulama-klassen, måste strida därför att Amerika, med hennes ”brutala korstågsockupation av (den arabiska) halvön” och stöd till ”judarnas lilla stat” och ”ockupation av Jerusalem och mord på muslimer där” förde krig mot den muslimska världen.

Terrorism, det direkta dödandet av civilpersoner för politiska ändamål, är al-Qaidas okonventionella taktik, men deras krigsmål är ganska konventionella.

al-Qaida utkämpar ett religiöst krig mot apostater och hedningar mitt ibland dem, ett inbördeskrig mot korsfararnas kollaboratörer och ett antikolonialistiskt krig för att driva oss ut ur dar al-islam. Den 11 september så var de här – eftersom vi är där.

Ingenting rättfärdigar 11 september-massakern. Men dessa är de politiska målen bakom 11/9-anfallet, och detta är varför islamister klarar sig bra i val i Mellanöstern. Tiotals miljoner muslimer, som kanske föraktar terrorism, identifierar sig med de saker för vilka Usama förklarade krig – befrielse av muslimska folk från pro-amerikanska envåldshärskare och israeliska ockupanter.

Amerikaner dödas av de anledningar som Usama sade att vi skulle dödas för – inte på grund av vem vi är, utan på grund av var vi är och vad vi gör.

Betänk: Amerika förlorade 4.000 soldater under sex år i Irak, med 30.000 sårade. Ändå dödades inte en enda amerikan av de 125.000 soldaterna i Irak under december månad. Varför inte? Därför att vi inte längre genomför razzior, patrullerar gator, sparkar ner dörrar och kroppsvisiterar misstänkta. Vi har avslutat våra stridsoperationer, dragit oss tillbaka till ökenbaser och förefaller ivriga att åka hem. När vi upphörde att strida mot och döda dem, upphörde de att strida mot och döda oss.

I dag tycks de flesta amerikaner vara nöjda med att låta shiiter och sunniter, araber och kurder avgöra Iraks framtid. Och om de inte kan bilägga sina tvister utan ett sekteristiskt inbördeskrig, varför skulle deras krig vara vårt krig?

Enligt general Barry McCaffrey måste vi nu förbereda oss på 300 till 500 döda och sårade varje månad i Afghanistan till sommaren.

Varför dödar talibanerna våra soldater? Därför att vi störtade dem från makten, tog över deras land och tvingade fram Hamid Karzai-regimen, och våra trupper, runt 100.000 till hösten, är styrkan som hindrar dem från att återerövra sitt land. Vi kommer att blöda i Afghanistan så länge vi befinner oss i Afghanistan.

Men om, som Obama sade, ”vi är i krig med al-Qaida”, varför strider vi mot talibaner när al-Qaida är i Pakistan, Jemen, Somalia och Nordafrika?

Hamas har använt terrorism, men inte mot oss. Hizbollah har använt terrorism, men inte mot oss efter bombningen av marinkårsbarackerna, för ett kvarts århundrade sedan. Och våra marinkårssoldater attackerades i Libanon därför att vi befann oss i Libanon, intervenerande i deras sekteristiska inbördeskrig. Hade marinkårssoldaterna inte skickats mitt in i det kriget så hade de inte blivit angripna.

När Ronald Reagan drog tillbaka dem, upphörde attackerna.

Som Europas trettioåriga krig – vilket inbegrep tyskar, fransmän, tjecker, holländare, danskar, svenskar, skottar och engelsmän, katoliker och protestanter, kungar, prinsar och kejsare – är den muslimska världen uppjagad av konflikter mellan pro-västliga envåldshärskare och militanta muslimer, sunniter och shiiter, modernister och obskurantister, nationaliteter, stammar och klaner. Utfallet av dessa krig, deras länders framtid – är inte det deras angelägenhet, och inte vår?

Muslimerna höll sig borta från vårt trettioåriga krig. Kanske skulle vi göra väl i att lämna deras. Men så länge vi väljer sidor i deras krig, kommer de vi strider mot och dödar där att komma hit för att döda oss här.

Detta är vad vi får tillbaka för vår intervention. Detta är kostnaden för ett imperium. Detta är kostnaden för det långa kriget.

______________________________________________________

Översatt från engelska av Skåneländaren.
Originaltexten skrevs av Patrick J. Buchanan, den återfinns här:
http://www.humanevents.com/article.php?id=35158


Normalt sett publiceras inga kommentarer på denna webbplats, men det går bra att kontakta Skåneländaren via kommentar-funktionen.