Obamas första 100 dagar

av Patrick J. Buchanan
28/10/2008

Det är obestridbart att en kraftfull tendens är i rullning för det demokratiska partiet, med en vecka kvar till valdagen.

Bushs popularitetstal är 27 procent, strax över Richard Nixons Watergate-nadir och nästan nere på Carter-Truman-bottennivåer. Efter att var och en av dessa presidenter nådde sina bottnar – 1952, 1974, 1980 – tog oppositionspartiet över Vita huset.

Dessutom så anser 80 till 90 procent av amerikanerna att nationen är på väg i fel riktning, och sedan mitten av september, när McCain fortfarande var knappt före, har Dow förlorat 4.000 punkter – fem till sex biljoner dollar i värde.

Barack Obama, nu i ledning med åtta procent i ett genomsnitt av rikstäckande väljarbarometrar, har andra fördelar.

Inte en enda blå stat anses ligga illa till eller ens stå på spel, medan Obama leder i sex avgörande röda stater: Florida, North Carolina, Virginia, Ohio, Missouri och Colorado. Om McCain förlorar en av de sex skulle han behöva vinna Pennsylvania för att kompensera de förlorade elektorsrösterna. Men de senaste väljarundersökningarna från Pennsylvania visar Barack i en tvåsiffrig ledning.

Stater som på sistone har rört sig in i stå-på-spel-kategorin är Nevada, North Dakota, Montana och Indiana. Alla röstade två gånger för George W. Bush.

Det är inte bara så att Obama leder i de nationella och delstatliga väljarbarometrarna, han har mer pengar, annonserar betydligt mer, har en överlägsen organisation på marken, drar större folkmassor, och har mer entusiasm och fler media-anhängare. Och nya röstregistreringar lutar starkt åt demokraterna.

Trots att amerikaner betraktar kongressen med ett förakt som gränsar till avsky – fem av sex amerikaner anser att den har gjort ett dåligt jobb – kommer demokratiska majoriteter med säkerhet att växa. Det är faktiskt så att med demokrater föredragna av väljare med 10 procent mer än republikaner så skulle Nancy Pelosis majoritet kunna växa med 25 platser och Harry Reid skulle kunna finna sig ha en filibuster-säker majoritet med 60 senatorer.

Demokraterna har redan 49, plus två oberoende: socialisten Bernie Sanders och oberoende Joe Lieberman. Deras utmanare leder nu i New Hampshire, Virginia, North Carolina, New Mexico, Minnesota, Oregon och Colorado, med en chans att plocka åt sig Georgia, Alaska, Kentucky och Mississippi.

Vi kan kanske vänta oss en omvänd version av vad som hände 1980, när Reagan vann en tioprocentig vinst över Jimmy Carter, och republikaner tog senaten och, i samarbete med Boll Weevil Democrats*, i praktiken tog kontroll över representanthuset.

Med sina skattesänkningar, sin försvarsupprustning och tillbakarullnings-politik mot ”ondskans imperium” så gav Reagan oss några av de bästa åren i våra liv som kulminerade med Amerikas epokgörande seger i kalla kriget.

Vad erbjuder Obama-Pelosi-Reid-triumviratet?

Kongressledamoten Barney Frank ropar efter nya skattehöjningar för de mest framgångsrika och en 25-procentig budgetminskning inom alla delar av försvaret. Senator John Kerry talar sig varm för nytt och massivt federalt spenderande, à la FDR:s New Deal. I synnerhet, så är det nästan säkert att vi kan vänta oss:

– Snabb amnesti för 12 till 20 miljoner illegala invandrare och en kampanj för att göra dem till medborgare och registrera sig, som under Bill Clinton-åren. Detta kommer att innebära att Nevada, Colorado, New Mexico och Arizona snart kommer att röra sig utom räckhåll för GOP-presidentkandidater, som Kalifornien har gjort.

– Gränssäkerheten kommer att sättas på sparlåga, och Amerika kommer i praktiken att ha en öppen gräns mot ett Mexiko med 110 miljoner invånare.

– Skatter kommer att höjas för de fem procent som har högst löner, som i dag bär 60 procent av USA:s inkomstskattebörda, och tiotals miljoner checkar kommer att skickas ut till de 40 procent av lönearbetarna som inte betalar någon federal inkomstskatt. Som mannen sade, omfördela rikedomen, sprid ut den.

– Socialbidrags-skatter kommer att höjas för de mest framgångsrika av oss, och reavinstskatter kommer att höjas från 15 till 20 procent. Bushs skattesänkningar kommer att rivas upp och arvsskatter kommer att återinföras.

– Ytterligare två eller tre liberala aktivister av Ruth Bader Ginsberg-John Paul Stevens-snitt kommer att nomineras till Högsta domstolen. Amerikanska district courts och appellationsdomstolar kommer att späckas med ”progressiva”.

– Särskilda beskydd för homosexuella kommer att skrivas in i alla medborgarrättslagar, och homosexuella i militären kommer att inbjudas till att komma ut ur garderoben. ”Don’t ask, don’t tell” kommer att vara dött.

– De homosexuella äktenskap som delstatsdomare har tvingat Kalifornien, Massachusetts och Connecticut till att godkänna, kommer en Obama-kongress eller Obama-domstol att kräva att alla 50 delstaterna godkänner.

– en ”rätt att välja-lag” som ogiltigförklarar alla delstatsbegränsningar på aborter kommer att antas. Amerika kommer att bli den nation i världen som är mest för abort.

– Positiv särbehandling – anställning och befordringar på basis av ras, kön och sexuell läggning tills angivna kvoter har nåtts – kommer att drivas igenom rigoröst genom hela USA:s offentliga och privata sektor.

– Allmän sjukförsäkring kommer att införas, som täcker legala och illegala invandrare, vilket ger ytterligare en kraftfull magnet för att världen ska komma till Amerika, om nödvändigt genom att överträda hennes gränser.

– En federal räddningsaktion för delstater och kommuner för att upprätthålla delstaternas och lokala myndigheters spenderande skulle kunna komma i december eller tidigt nästa år.

– Det första biljondollars-budgetunderskottet kommer att inträffa under det första året av en Obama-presidentperiod. Det kommer att vara det första av många.

Välkommen till Obamaland!


* ”Boll Weevil Democrats” var (förhållandevis) konservativa demokrater som ofta kom från sydstaterna, övers. anm.

______________________________________________________

Översatt från engelska av Skåneländaren.
Originaltexten skrevs av Patrick J. Buchanan, den återfinns här:
http://www.humanevents.com/article.php?id=29227


Normalt sett publiceras inga kommentarer på denna webbplats, men det går bra att kontakta Skåneländaren genom kommentar-funktionen.