En symbolisk röst på Chuck

Postad av Paul Gottfried den 29 oktober 2008
[översättningen postades den 1 november 2008, övers. anm.]

Trots min önskan att se John McCain och hans typ av neocon-republikanism grundligt besegrad, så kan jag inte stå ut med tanken på att ge min röst till hans vänsterorienterade, svart-nationalistiske motståndare Barack Obama. Jag kommer därför att i detta presidentval göra vad jag har gjort i alla övriga presidentval sedan 1988 (när jag lät mig övertalas till att rösta på George I), det vill säga, lägga min röst på något annat än de nationella partierna. Med största sannolikhet kommer jag att rösta på Chuck Baldwin och inte Bob Barr, eftersom Barr redan har blivit belastad med det libertarianska partiets black-om-foten-program, inklusive dess invandringsexpansionism och öppenhet till homosexuella äktenskap. I kontrast till honom går Baldwin till val på en traditionell amerikansk högerplattform (ja, jag står till höger), med ett ställningstagande mot ”aborträttigheter” och invasionen från andra sidan om vår södra gräns. Jag instämmer även med Baldwin-Ron Paul-infallsvinkeln till terrorism. I stället för att invadera hela länder och sedan försöka föra deras sönderbombade territorier och befolkningar in i något slags hallucinatoriskt Demokratiernas förbund, så har Baldwin och Paul efterfrågat att kongressen, på liknande vis som Thomas Jefferson handskades med barbareskpiraterna, ska rösta igenom kaparbrev. Dessa skulle ha målet att ge presidenten tillstånd att vidta straffande åtgärder mot individuella terrorister som hotar oss med våld eller som har begått våldshandlingar mot oss, utan att kräva att ett land genomför en fullskalig invasion av ett annat.

Jag är fullt medveten om att Baldwin, som är en värdig, grammatisk talare såväl som en from evangelikal kristen, inte har någon möjlighet att vinna presidentvalet. Men jag röstar inte på honom för att jag tror att han någonsin skulle kunna vinna denna eländiga, media-uppgjorda tävling. Jag stödjer Baldwin eftersom han är någon vars åsikter jag instämmer med och vars person och uppträdande jag respekterar. Och jag ser i Baldwin en presidentkandidat som skulle vara lämpad för ett mindre degenererat samhälle än vårt eget. Han är den närmaste likheten till den sortens amerikanska ledare från en tidigare generation som jag kunde beundra, och eftersom ingen av de främsta kandidaterna i presidentvalet är en figur som jag någonsin skulle vilja se på presidentposten så ska jag stödja mitt ideal i stället för en avskyvärd karikatyr.

Tillåt mig uttrycka min oenighet i denna fråga med min gode vän sedan många år John Zmirak. Medan John kan ha rätt i att Obama skulle släppa loss en förföljelse av seriösa kristna vars like vi inte har sett sedan det kommunistiska tyranniets dagar så är jag inte säker på varför han tror att McCain, som har varit den liberala medians älskling fram tills väldigt nyligen, skulle försvara sin position när det gäller rätten till liv. Kanske har han mer tilltro till denna RINO* än vad jag har. McCain har även med sig bagaget av att vara en aggressiv globaldemokratisk ideolog, som kan komma att vidta militära åtgärder på flera kontinenter, kanske samtidigt. Han och GOP har försökt sälja hans stridslystnad som ett ”konservativt” karaktärsdrag, vilket bara gör det ännu värre.

Även om man antar att Obama agerar lika skoningslöst mot moraliska och sociala traditionalister som John hävdar (och jag har inga tvivel om att han och hans kongress-allierade skulle göra det), så är det ganska tänkbart att en del gott kan komma ur detta. (Jag säger detta med risk att misstas för dr Pangloss i stället för kamrat Lenin, vars strategi jag rekommenderar här.) Obama kan i slutänden komma att skapa det som Sam Francis kallade ”anarkotyranni”, en regim som vårdslöst lägger sig i alla traditionella sociala relationer medan den tillåter underklassbanditer och papperslösa vagabonder att ta över våra gator, och detta skulle orsaka en otäck motreaktion när tiden är inne. Under McCain skulle vi kanske röra oss i samma riktning mer långsamt, medan vi blir intrasslade i förvecklingar med Iran, Ryssland och andra länder under vägen. Jag misstänker starkt att McCain skulle driva oss mot den sortens utflippade samhälle som Obama och den mångkulturella vänstern försöker bygga, men han skulle göra det i etapper, medan David Brooks och David Frum skulle beskriva hans politik som ”moderat konservatism” i The New York Times och The Weekly Standard. Om en regimkris måste eller ska komma, låt oss komma till den nu! Men givet min totala avsky för den nya heliga familjen och deras sjuka beundrare i universiteten och media så vill jag inte spela någon roll i valet av den nästintill oundviklige näste presidenten.


* RINO = Republican In Name Only, det vill säga någon som endast är republikan till namnet; övers. anm.

______________________________________________________

Översatt från engelska av Skåneländaren.
Originaltexten skrevs av Paul Gottfried, den återfinns här:
http://www.takimag.com/sniperstower/article/a_symbolic_vote_for_chuck/


Normalt sett publiceras inga kommentarer på denna webbplats, men det går bra att kontakta Skåneländaren genom kommentar-funktionen.