torsdag 28 augusti 2008

Och ingen vågar kalla det förräderi

av Patrick J. Buchanan
22/8/2008


Vem är Randy Scheunemann?

Han är den främste utrikespolitiske rådgivaren till John McCain och möjlig efterföljare till Henry Kissinger och Zbigniew Brzezinski som nationell säkerhetsrådgivare till Förenta staternas president.

Men Randy Scheunemann har en annan identitet, en annan roll.

Han är en dubbellojalist, en utländsk agent vars uppdrag är att få Amerika förpliktat att spilla sina söners blod för klientregimer som har gjort denne moraliske legosoldat till en rik man.

Från januari 2007 till mars 2008, betalade McCain-kampanjen Scheunemann 70 000 dollar – fickpengar i jämförelse med de 290 000 dollar som hans Orion Strategies drog in under desamma 15 månaderna från Micheil Saakasjvilis georgiska regim.

Vilka var Micheils marschorder till Tbilisis man i Washington? Skaffa Georgien en krigsgaranti från Nato. Få Amerika förpliktat att strida mot Ryssland, om nödvändigt, å Georgiens vägnar.

Scheunemann lyckades nästan.

Hade han gjort det skulle amerikanska soldater och marinkårssoldater från Idaho och West Virginia ha dödat ryssar i Kaukasus, och dött för att skydda Scheunemanns klient, som startade detta idiotiska krig natten den sjunde augusti. Att folk som Scheunemann hyr ut sig för att sätta amerikanska liv på spel för sina klienter är en klassisk korruption av amerikansk demokrati.

Amerikansk uppbackning av hans kampanj för att återvinna sina förlorade provinser är vad Saakasjvili betalade Scheunemann för att åstadkomma. Men varför skulle amerikaner strida mot ryssar för att tvinga 70 000 sydossetier tillbaka in under kontrollen av en regim som de avskyr? Varför inte låta sydossetierna avgöra sin egen framtid i fria val?

Det är inte bara Bushs interventionistiska politiks dårskap som visas upp i Kaukasus, utan även dess påtagliga inkoherens.

Försvarsminister Robert Gates säger att vi under 45 år har strävat efter att hålla oss borta från ett direkt krig med Ryssland och vi kommer inte att ge oss in i ett nu. President Bush försäkrade oss att det inte kommer att bli något amerikanskt militärt svar på det ryska intåget i Georgien.

Det är ett erkännande av, och en eftergift till, verkligheten – nämligen, att rysk kontroll över Sydossetien och Abchazien och ockupation av en remsa av Georgien inte kan vara en casus belli för de Förenta staterna. Vi må djupt beklaga det, men det kan inte rättfärdiga krig med Ryssland.

Om det är sant, och det är tydligt att det är det, vad gör McCain, Barack Obama, Bush, och tyska kanslern Angela Merkel när de förpliktar Förenta staterna och Tyskland till att föra in Georgien i Nato? För det skulle förplikta oss till krig för en sak som vi redan har medgett, genom vår paralysi, inte rättfärdigar ett krig.

Scheunemanns tvåmanna-lobbyfirma fick inte bara 730 000 dollar sedan 2001 för att skaffa Georgien en Nato-krigsgaranti, han betalades av Rumänien och Lettland för att göra samma sak. Och han lyckades.

Lettland, en pytteliten baltisk republik annekterad av Josef Stalin i juni 1940 under hans pakt med Adolf Hitler, frisläpptes vid slutet på det kalla kriget. Ändå hade hundratusentals ryssar flyttats in i Lettland av Stalin, och eftersom Riga tjänade som en bas för Östersjöflottan så bosatte sig många ryska sjöofficerare där när de gick i pension.

Barnen och barnbarnen till dessa ryssar är lettiska medborgare. De är en källa till konstant spänning visavi etniska letter och till konflikt med Moskva, som har tagit på sig rollen som beskyddare av ryssar kvarlämnade i det ”nära utlandet” när Sovjetunionen splittrades.

Tack vare lobbyverksamheten från Scheunemann och vänner har Lettland inkorporerats i Nato och givits en amerikansk krigsgaranti. Om Ryssland ingriper för att stoppa något otäckt etniskt våld i Riga, är Förenta staterna förpliktat att komma in och driva ut ryssarna.

Detta är situationen som interventionisterna har placerat vårt land i: förpliktat att gå i krig för länder och saker som inte rättfärdigar krig, mot ett Ryssland som återkommer som stormakt bara för att upptäcka att Nato agerar husockupant på hennes tröskel.

Scheunemanns meritförteckning som en lojal Krigsparti-byråkrat är rejält lång. Han signerade brevet från PNAC (Project for the New American Century) till president Clinton som uppmanade till krig mot Irak, fyra år före 11/9. Han signerade PNAC-ultimatumet till Bush, nio dagar efter 11/9, hotande honom med politisk vedergällning om han inte gick i krig mot Irak. Han var verkställande chef för ”Committee for the Liberation of Iraq”, en propagandafasad för Ahmed Chalabi och hans gäng lögnare som lurade in oss i krig.

Nu är Scheunemann neocon-agenten på plats i McCains läger.

De neokonservativa fick sitt krig med Irak. De verkar för krig mot Iran. Och nu hetsar de den ryska björnen.

Är detta vad McCain har att erbjuda? Ändlöst krig?

Varför skulle McCain söka utrikespolitisk rådgivning från samma vanryktade gäng som nästintill har förstört George Bushs presidentskap?

”Mot de försåtliga listerna av utländskt inflytande [...] borde ett fritt folk vara konstant vaket”, varnade Washington i sitt avskedstal. Vår grundlagsfader varnade för de Randy Scheunemannar som finns ibland oss, agenter lejda av utländska makter för att lura amerikaner till att utkämpa deras krig. Och ingen vågar kalla det förräderi.

______________________________________________________

Översatt från engelska av Skåneländaren.
Originaltexten skrevs av Patrick J. Buchanan, den återfinns här:
http://www.humanevents.com/article.php?id=28157

Etiketter: