Vem återstartade kalla kriget?

av Patrick J. Buchanan
19/10/2007

”Putins fientliga kurs”, den anförande ledartexten i Washington Times den 18 oktober, började på följande vis:

”Den ryske presidenten Vladimir Putins inbjudan till den iranske presidenten Mahmoud Ahmadinejad att besöka Moskva är bara det senaste tecknet på att Moskva, mer än 16 år efter Sovjet-kommunismens kollaps, rör sig mot kalla kriget-beteende. Den gamla sovjetiska fixa idén – att bekämpa amerikansk imperialism – finns kvar outspädd. [...]

(V)id i stort sett vartenda steg, tycks herr Putin och det ryska ledarskapet göra sitt bästa på såväl stora som små sätt för att marginalisera och hämma de Förenta staterna och undergräva amerikanska utrikespolitiska intressen.”

Times pekade på Putins avsnoppning av Robert Gates och Condi Rice genom att låta dem vänta i 40 minuter innan ett möte. Sedan kom en presskonferens där Putin antydde att Ryssland kan komma att säga upp Reagans och Gorbatjovs INF-avtal, som tog bort alla amerikanska och sovjetiska medeldistansrobotar från Europa, och hotade med att dra sig ur avtalet om konventionella styrkor i Europa, varigenom Ryssland flyttade sina stridsvagnar och trupper långt bort från Östeuropas gränser.

Anklagelsen från Times den fortsatte och den fortsatte. Ryssland blockerade nya sanktioner mot Iran. Ryssland sålde luftvärnsrobotar till Iran. Ryssland sålde vapen till Syrien som fann sin väg till Hizbollah och Hamas. Ryssland och Iran propagerade för en Opec-liknande naturgaskartell. Allt detta, sade Times, minner om ”Sovjet-era-beteende”.

Det som saknades från åklagarsidans sakframställning, emellertid, var motivet. Varför har Putins Ryssland blivit fientligt? Varför reparerar Putin relationerna med Kina, Iran och Syrien? Varför skickar Putin Bear-bombplan till utkanten av amerikanskt luftrum? Varför har Ryssland vänt sig mot Amerika? För Putins approval rating är tre gånger den som George Bush har. Vem återstartade kalla kriget?

För att besvara den frågan, låt oss gå tillbaks de 16 åren.

Vad hände 1991 och 1992?

Jo, Ryssland lät Berlinmuren rivas och dess satellitstater bli röstade eller störtade från makten Östeuropa igenom. Ryssland gick med på att dra Röda armén hela vägen tillbaka inom sin gräns. Ryssland gick med på att låta Sovjetunionen upplösas till 15 nationer. Kommunistpartiet gick med på att dela makten och lät sig själv bli bortröstat. Ryssland omfamnade frihet, och kapitalism i amerikansk stil, och bjöd in amerikaner för att visa dem hur det gjordes.

Ryssland använde inte sitt veto i säkerhetsrådet för att blockera det amerikanska kriget för att driva ut Saddam Hussein, en allierad, från Kuwait. När 11/9 slog till, gav Putin sin välsignelse till amerikanska truppers användande av före detta republiker som baser för USA-invasionen.

Vad var Moskvas belöning för dess proamerikanska policy?

De Förenta staterna började flytta Nato in i Östeuropa och sedan in i före detta Sovjetrepubliker. Sex före detta Warszawapaktsnationer är nu Nato-allierade, och så är även tre före detta Sovjetrepubliker. Nato-expansionister har inte gett upp om att föra Ukraina, förenat med Ryssland under århundraden, eller Georgien, Stalins födelseplats, in i Nato.

År 1999 bombade Förenta staterna Serbien – som länge har sett till Moder Ryssland för beskydd – i 78 dagar, även om serbernas enda brott var att strida för att hålla provinsen Kosovo, som är deras vagga; som president Lincoln stred för att hålla kvar den amerikanska södern. Nu stöder Amerika avskiljandet av Kosovo från Serbien och skapandet av en ny muslimsk stat på Balkan, under protest från Moskva.

Medan Moskva tog bort sina militärbaser från Kuba och över hela tredje världen, har vi sökt efter permanenta militärbaser i Rysslands centralasiatiska bakgård.

Vi upplöste Nixons och Brezjnevs ABM-avtal och tillkännagav att vi skulle placera ett missilförsvarssystem i Polen och Tjeckien.

Under presidenterna Clinton och Bush finansierade Förenta staterna en pipeline för olja från det Kaspiska havet för att gå genom Azerbajdzjan och Georgien till det Svarta havet och Turkiet, vilket skar bort Ryssland från begivenheterna.

Med slutet på kalla kriget så avskaffades KGB och Komintern försvann. Men National Endowment for Democracy, Freedom House och andra kalla kriget-organisationer, finansierade med tiotals miljoner av skattebefriade dollar och skattedollar, anstiftade avlägsnandet av proryska regimer i Serbien, Ukraina och Georgien, och strävade efter avlägsnandet av regimen i Minsk.

Vid det kalla krigets slut gavs de Förenta staterna en av de stora historiska möjligheterna: att omfamna Ryssland, den största nationen på jorden, som partner, vän, allierad. Våra ömsesidiga intressen grep in i varandra nästan perfekt. Det fanns ingen ideologisk, territoriell, historisk eller ekonomisk osämja mellan oss, när kommunistisk ideologi väl hade blivit gravsatt.

Vi sabbade det.

Vi flyttade fram Nato till Rysslands veranda, ignorerade hennes välgrundade intressen och oro, och, med vår ”indispensable-nation”-arrogans, behandlade henne som en besegrad makt, som Frankrike behandlade Weimartyskland efter Versailles.

Vem återstartade kalla kriget? Bush och de skriande hegemoner han förde med sig till makten. Stora imperier och små begåvningar går illa ihop.

______________________________________________________

Översatt från engelska av Skåneländaren.
Originaltexten skrevs av Patrick J. Buchanan, den återfinns här:
http://www.humanevents.com/article.php?id=22933