Democrats and Republicans: An Election Meditation

av Clyde N. Wilson

Enträgna läsare vill veta vad det det är för skillnad på de två stora politiska partierna. Jag har försökt komma med lite hjälpsam vägledning.

Demokrat. Någon som anser att när människor som har levt ett liv i rikedom men uppfört sig illa hamnar i svårigheter så borde de räddas av icke-rika människor som har jobbat hårt och följt reglerna.

Republikan. Någon som anser att när människor som har levt ett liv i rikedom men uppfört sig illa hamnar i svårigheter så borde de räddas av icke-rika människor som har jobbat hårt och följt reglerna.

* * * *

Demokrat. Någon som tycker det är bra att göra kommande generationer arvlösa och lämna över landet till hela världens ratade fattiga.

Republikan. Någon som tycker det är bra att göra kommande generationer arvlösa och lämna över landet till hela världens ratade fattiga – så länge han kan göra en kortsiktig vinst.

* * * *

Demokrat. Någon som anser att USA har rätt att invadera vilket land som helst för att tvinga fram feminism och mångkulturalism.

Republikan. Någon som anser att USA har rätt att invadera vilket land som helst för att tvinga fram feminism och mångkulturalism och få lite belöning för det – oavsett om landet i fråga har gjort oss något ont eller ej och så länge som rätt människor tjänar pengar.

* * * *

Demokrat. Någon som ser framtiden som ett jämlikt, mångkulturellt paradis för hela mänskligheten.

Republikan. Någon som ser framtiden som ett jämlikt, mångkulturellt paradis för hela mänskligheten med tekniska under och höga vinster.

* * * *

Demokrat. Någon som anser att Högsta domstolen är instrumentet som ska tvinga progressiv politik på en motvillig allmänhet.

Republikan. Någon som anser att Högsta domstolen är instrumentet för att tvinga fram enmansstyre, så länge som republikaner är vid makten.

* * * *

Demokrat. Någon som anser att abort är en bra sak.

Republikan. Någon som inte har en åsikt om abort men som har fått berättat för sig att man vinner röster på att säga att man är emot det.

* * * *

Demokrat. Någon som anser att syftet med staten är att tillhandahålla bidrag till byråkrater, minoritetsgrupper, och rikt folk.

Republikan. Någon som anser att syftet med staten är att tillhandahålla bidrag till rikt folk, byråkrater, och minoritetsgrupper.

* * * *

Demokrat. Någon som hoppas att om man verkar för positiv särbehandling för allting så får man så småningom en positiv-särbehandling-president.

Republikan. Någon som inte kan begripa att om man verkar för positiv särbehandling för allting så får man så småningom en positiv-särbehandling-president.

23/10/2008

______________________________________________________

Översatt från engelska av Skåneländaren.
Originaltexten skrevs av Clyde N. Wilson, den återfinns här:
http://www.chroniclesmagazine.org/?p=758


Normalt sett publiceras inga kommentarer på denna webbplats, men det går bra att kontakta Skåneländaren genom kommentar-funktionen.

Vem är för folket?

av Clyde N. Wilson

Jag har sett ett halvdussin dokumentärer av vänsterkritiker till Irakkriget. De är för det mesta välgjorda och sammanställer avslöjande bevis som blottlägger den enastående slemmigheten hos Bush och de som styr honom. Trots det saknar de helt ärlighet och trovärdighet. Ordet ”Israel” dyker inte upp en enda gång i dessa program – inte ens under diskussioner om de neokonservativa. Man skulle faktiskt aldrig få reda på att det landet existerar om man utgick från dessa framställningar. I vart och ett av fallen försöker de ge intrycket att det företrädesvis är svarta och andra minoriteter som står för stridandet och lidandet. Och i vart och ett av fallen så utgår de från antagandet att amerikaner är förpliktade att sprida godhet runt världen – de vill bara göra det på ett annorlunda vis. Dessa liberaler är inte mer kapabla att fokusera på en realistisk strävan efter det verkliga, levande amerikanska folkets välgång än vad idiot-republikanerna som de klär av är.

Detta, tror jag, är en del av förklaringen till varför det har varit omöjligt för demokraterna att göra någonting för att hämma kriget. Det förklarar faktiskt en hel del om varför amerikansk politisk diskurs är så totalt urvattnad och oförmögen att klarlägga någon verklig lösning på något problem överhuvudtaget. Vi har en miljödebatt mellan fanatiska trädkramare på ena sidan och storföretagsplundrare på den andra. Var finns det förnuftiga argumentet för kristet förvaltarskap? Båda sidor är berusade av abstraktioner, oemotsagd falsk fromhet, och kortsynt egenintresse. Minns ni de två energiska motsatta sidorna under Vietnam-fälttåget? Ingen av sidorna beaktade vad som var bra för det amerikanska folket, bara vad som var lämpligt för utländska insatser, vilka tas för givna. Våra härskare har inget förflutet och ingen känsla för att eftervärlden bör värnas om. Det amerikanska samhället som sådant existerar inte längre som en politisk referenspunkt. Det är inte konstigt att det levande amerikanska folket öppet byts ut mot främlingar med hela det nationella etablissemangets tysta medgivande. Det är inte lätt att bevara någonting som inte existerar.

2/9/2008

______________________________________________________

Översatt från engelska av Skåneländaren.
Originaltexten skrevs av Clyde N. Wilson, den återfinns här:
http://www.chroniclesmagazine.org/?p=718


Normalt sett publiceras inga kommentarer på denna webbplats, men det går bra att kontakta Skåneländaren genom kommentar-funktionen.

Signs of Empire

av Clyde N. Wilson

Eftersom den mänskliga naturen är vad den är, återkommer kollektiva beteendemönster – det vill säga, historien upprepar sig. Men aldrig exakt, vilket är den svåra biten.

Roms uppgång, triumf, och fall har varit ett av historiens fängslande dramer, rikt på läxor som har ansetts användbara för senare tider. Paralleller mellan Rom och Amerika är tankeväckande, även om det är bäst att inte driva dem för långt: två hårdföra, expansiva folk, mer kända för praktiska än intellektuella och konstnärliga bedrifter, som triumferar över världen och sedan faller ner i dekadens. Dekadensen kännetecknad av förlust av moral, ekonomisk nedgång, indolens, lyx, och skådespel – medan den inhemska folkstammen försvinner in i imperiets polyglotta befolkning.

Dessa reflexioner föranleddes av en färsk nyhetsbulletin om att den amerikanska skattemyndigheten kontrakterar privata företag för en del av sitt insamlingarbete. Det gamla korrupta och förtryckande romerska systemet med privatiserad skatteinsamling* pånyttfött?

Jag kan sannerligen inte göra anspråk på originalitet när jag liknar Förenta staterna vid Rom, men likheterna tycks hopa sig så det förslår nuförtiden:

Kejsardyrkan. Lojalitetens skiftning från lagarna och förfäderna till ledarens person, förlänad med gudomlig ofelbarhet och automatisk åtlydnad. Vilket med nödvändighet leder till beslut fattade genom palatsintrig snarare än offentlig överläggning.

Konstant krigföring på fjärran platser utan något tydligt mål.

Omfattande sammanbrott av traditionell moral. Kan någon betvivla att nivån på den personliga karaktären i varje amerikansk samhällsklass är lägre än den brukade vara och fortfarande sjunker?

Minskat mod åtföljt av ökad brutalitet mot de svaga och utpekade fiender.

Proletarisering av den självägande klassen – som utgör nationen – vilket gör att det som återstår är ett samhälle bestående av de riktigt rika och en brokig hop av utlänningar och frigivna slavar.

Massinvandring och mångkulturalism, det oundvikliga resultatet när hela världen sätter kurs mot det imperiella centrumet – åtföljt av förfall av varje aspekt hos den inhemska kulturen.

Byråkratin växer sig allt större och mer inkompetent.

Religiös synkretism. Imperiella härskare tolererar alla religioner, så länge de inte för fram något som strider mot dyrkan av själva det imperiella systemet. George W. Bush har redan förklarat islam vara ”en fredsreligion”. Om alla religioner nästan är identiska så är det endast ett kort steg till sammansmältning av kristendom och alla andra trosriktningar till en imperiell ”fredsreligion”. Råder det något tvivel om att kejsarfamiljerna Bush och Clinton skulle främja ett sådant projekt?

25/6/2007


* Eftersom jag inte känner till någon svensk term för tax farming (som ni kan läsa mer om i Wikipedias engelskspråkiga artikel om företeelsen), översatte jag ”tax farming” till ”privatiserad skatteinsamling”; övers. anm.

______________________________________________________

Översatt från engelska av Skåneländaren.
Originaltexten skrevs av Clyde N. Wilson, den återfinns här:
http://www.chroniclesmagazine.org/?p=157

Normalt sett publiceras inga kommentarer på denna webbplats, men det går bra att kontakta Skåneländaren genom kommentar-funktionen.